Basketball4ever!

HALLÅ DÄR BASKETVÄNNER!

En basketsäsong kan vara jävligt jävligt lång och nötande och ibland känns det som att du bara vill att den ska vara över. Att sitta några timmar varje morgon och catch up på nattens NBA-matcher, uppdatera sin roster i Fantasy League, lyssna på utvalda podcasts och ta in diverse basketrelaterade nyheter för att senare på dagen gå och träna själv och kämpa med sin ever-deteriorating jumper - seriöst om du någonsin ska spela mot IK Eos, se till att backa av mig REJÄLT och KONSEKVENT för det kommer att fungera till din fördel! - tär absolut på en.  Därför är det viktigt att komma ihåg de magiska stunderna, de stunderna när all den tiden betalar av sig. Som när Sasha Vujacic kammar ögonbrynen sekunder innan han kammar hem titeln åt Lakers 2010. 

(0:28 in i klippet)

Eller när Kristaps Porzingis, den 19-årige letten som är två månader från att rättmätigt claima titeln King of New York, spelar mot sin idol Dirk Nowitzki för första gången. Lägg märke till det gulliga leendet i slutet. 

För oss är det här viktigt, små saker som ger något mer än bara basket. Humor, känslor, mänsklighet. Ett önskemål är därför att du som följer oss delar med dig av några favoritögonblick (gärna fångat på video, men även en historia går bra) som inte har med vinst och förlust att göra, utan mer feel-good moments. 

Maila in det till kesokissen@hotmail.com!

Sköt om er!

 

Vår hjälte

I dag ska vi njuta av det geni till människa, basketspelare, mediepersonlighet, underhållare och världsmedborgare som Kobe Bryant är.

Vi börjar med några av hans i särklass bästa reklamer. Först ut "MVPUPPETS" från tiden då LeBron James och Kobe Bryant gick head to head om MVP-trofén.

Nästa klipp vi ska titta på är ytterligare en Nike-reklam signerad The Black Mamba. Den här gången i gammal god public service announcement-aura. Han berättar om vikten av att försäkra sina anklar.

Och SLUTLIGEN. Vi ska inte minnas Kobe som den gamle farbrorn som vägrade ge upp och sköt alldeles för mycket. Vi ska minnas honom som en av vår tids hårdast jobbande basketgenier. Den här videon sammanfattar det på bästa sätt. Om ni ska se någon mix med Jellbean - titta på den här.

Det var allt för den här gången. God natt, vänner.

//Max

Hunger games vs. Los Angeles Lakers

"Ut med det gamla, in med det nya."

En förlegad regim håller sin befolkning gisslan. Prov på dess förtryck visas upp på en daglig basis. Befolkningen är rädd. Befolkningen saknar framtidstro. Men befolkningen följer ändå regimen, som får i en fålla. Klagande röster höjs ibland men utan effekt. 

Pratar vi om president Snows diktatur i Panem? Faktiskt inte. Det vi pratar om är den regim som utgörs av Kobe Bryant, Byron Scott och Jimmy Buss i Los Angeles Lakers. De som förvirrar en hel värld av Lakerfans med sin medeltidsbasket och tvingar oss alla att bevittna det (okej ingen tvingar oss men vi säger att de gör det, OKEJ? Okej). Flera år av mörker har gjort oss nästan apatiska till den usla basket som spelas. Vi tänker inte ens på det längre. Ibland gjorde Kobe åtta assist och man tänkte "kanske?", bara för att snabbt slås ner igen när Kobe sköt 2-15 från golvet. De som kräver förändring tystas med argument som "du minns hur hemskt det var när D'Antoni coachade va? Vill du tillbaka dit? Eller Mike Brown? VILL DU TILLBAKA DIT?". Nej det är klart vi inte vill tillbaka dit. Men det måste finnas andra alternativ... Det måste!

På senare tid har några lovande unga spelare kommit till laget. De har något motvilligt tagit på sig rollerna som våra befriare. D'Angelo Russell har likt Katniss Everdeen tvingats på ett alldeles för stort ansvar för revolutionen. Han ska göra något NU! Han måste! Lakerfans behöver stordåd av honom för att våga tro. 

Vid sin sida har han Julius Randle (Peeta) och Jordan Clarkson (Gale). De kan inte ändra allt själva, men de kan tända en gnista. Regimen försöker med alla möjliga medel stänga ner dem, tysta dem. Byron Scott VÄGRAR medge att Kobe är 100 år gammal och har haft tre allvarliga skador de senaste säsongerna. När vi höjer våra röster tystar han oss med att slänga in Lou Williams och Nick Young i fjärde perioden. Herregud! Hur ska vi klara oss?

Revolutionen kommer till ett pris. Men just nu är den nödvändig.

När kommer revolutionen? 

Cat problems

Bla, bla, Två steg från Skurholmen. Bla, bla, sinnessjukt bra podcast.

Nog om all champagne som vi badar i hela dagarna tack vare poddframgångarna. Vi tänkte ge er lite sammanhang och mer kött på benen från vårt senaste avsnitt "HÖR AV DIG, DENNIS!".

Till att börja med kan ni ta en titt på James "Flight" White och några av hans dunkar. Eller vad sägs om en mellan benen-dunk från straffkastlinjen?

Schmidt från serien New Girl har samma problem som jag, Max, katter vill slicka på våra bröstvårtor. Det är märkligt, vidrigt och beundransvärt på samma gång. Se skådespelaren Max Greenfield berätta om detta.

Och slutligen. Så här kan det gå när Max Wiik har bloggtorka. Det blir fan inte vackert helt enkelt - ta en titt själva: http://www.nsd.se/sport/bloggar/basketbloggen/guldhjaltarna-det-hande-sen/?blog=5593896&entry=9672516

//Maxxx

Varför bryr vi oss?

Hellooooooo friends!

Att följa en liga kan vara väldigt tidskrävande och ger inte alltid en önskad avkastning på investerad tid (eller pengar för den delen, League Pass är fett dyrt fan). Även de bästa matcherna (herrejävlar såg ni Warriors-Clippers i natt!?) kan kännas betydelselösa in the grand scheme of things, när matchen är slut och alla vänner har gått hem.

Varför spenderar vi så mycket tid och pengar på att följa professionell idrott egentligen? Visst, ibland tangerar idrottshändelser större frågor, ibland kan de reflektera samtiden, ibland kan idrott inspirera och influera och åstadkomma viktiga saker. Ofta är dock idrotten bara ett sidoflöde i ditt liv som du kan dyka ner i ibland.

Jag kan mata på med ett oändligt flöde av existentiellt tugg om idrott forever, tro mig. Det här är tankar som väl slår alla då och då(?), speciellt när de vaknar mitt i natten av en app som tjuter och varnar att "Derrick Favors will likely miss Wednesdays game due to flu-like symptoms". 

Men idrott betyder ju bara något för att vi bryr oss. OCH TRO FAN ATT VI GÖR DET! Gud vet att minst 70 procent av mina mest givande vänskaper bygger på att prata om basket, framförallt NBA. Vissa dagar sitter jag i timmar och kollar Youtube-klipp på Ben McLemore för att kunna argumentera om han borde starta framför Marco Bellinelli eller om jag ska plocka upp honom i mitt Fantasy-lag. Det är ju så jävla roligt att följa NBA, och som en vis kvinna en gång sa till mig: "roliga saker ska du ta vara på!"

Det är därför vi valde att spela in två timmar och trettiotvå minuter specialpådd inför NBA-säsongen. Vi är övertygade om att det finns fler som mig, eller i alla fall åt det hållet.



Well then... Här kommer lite videor och bilder till del två av vår NBA-special.

Welcome to the Gun show

The looks of a leader

Känslan av att marken försvinner under honom

Ett litet urval av retweets rörande Coach Scott från @nilxup (Nils)

Till sist, Chris Paul - passiv-aggressiv konflikthanterare.

Sköt om er, hörni!

Brasklappen

Det är ett heltidsjobb att driva en podcast. Det ska Gudarna veta.




Nåväl. Vårt senaste avsnitt var hackigt och spretigt så det förslog. Men det ger vi förstås blanka fan i.


Nu ska ni som följer Två steg från Skurholmen få lite mer kött på benen efter att ha lyssnat på vårt senaste avsnitt "Brasklappen".




Till att börja med - så här löd Jämtland-tränaren Torbjörn Gehrkes sågning av Sveriges diverse basketbloggar:




”Umeås 'skräll' mot Luleå gav lite eko - men som vanligt så blev de väldigt onyanserade reportage via bloggar och media. Jag trodde BC Luleå va kass! Men när jag såg matchen och även kommentatorerna i den webbsända matchen konstaterade att Umeå vann matchen så är jag 100% benägen att hålla med! Luleå hade en 17p ledning som de borde kunnat förvalta på ett bättre sätt, men Umeå var kreativare i sitt försvar och i slutändan fick Luleå många öppna skott som de helt enkelt inte drog i. På pappret finns det MINST tre, kanske till och med fyra spelare i Umeå som skulle platsa i Luleås rotering enligt min mening. Att underskatta Umeå eller skratta bort deras seger mot BC Luleå vore inte bara korkat, utan rent av okunnigt och arrogant! Jag tror knappast Peter Öqvist och Håkan Larsson underskattade Umeå”.




Vi håller som bekant inte alls med honom i detta.


Här nedan kan ni se den fantastiska sketchen "Biskop Brask" av Sveriges i särklass bästa humorgäng. Grotesco. Titta på det här klippet för att kliva rakt in i Två steg från Skurholmen-spjuvrarnas hjärnor.








Åsså lite klassiskt material från den amerikanske komikern Dave Chappelle. Här är hans kultförklarade Prince-sketch som vi snabbt refererar till i podden.







Vill du dessutom se lite av det här Baylor-laget som Nils talade sig varm om? U got it!

För mer, bara in på Youtube och sök: Perry Jones, Pierre Jackson, Qunicy Acy, Quincy Miller, Brady Heslip.

Det var allt för i dag. Simma lugnt.


//Max

NBA Preview pt. 1

Varför förutspår jag (Nils) Karl-Anthony Towns som Rookie of the Year? Kolla bara på hans försäsongspremiär mot Thunder. Jag blev otroligt imponerad av allt han gör här, må så vara att Enes Kanter är en ökänt dåligt försvarare.

Max önskade Metta World Peace i Bonde söker fru, vem vill inte se den gode Metta berätta om sin syn på kärlek och förhållanden?

Nu laddar vi om för nästa avsnitt som släpps i veckan.
Sköt om er!